MY LIFE IS SO FUCKING PERFECT

Jag och mamma gick på stan tillsammans och shoppade helt gaaaalet mycket kläder i fredags, det var super mysigt, shoppa och fika och sen shoppa äääännu mer!
Jag köpte skor, klänningar, onepiece, linnen, shorts, hårdonut att ha när jag tävlar dressyr, och myycket annat ,till mig själv.
Sen köpte jag benskydd, flughuva, flugspray, nytt hönät, ludd till träns, svampar och lite annat till Nogger.
Vi var båda två på jätte bra humör och satt och pratade om allt möjligt i bilen på vägen hem, och på nått sätt kom vi in på gymnasium, och jag sa till mamma att jag vill börja på något utav svergies ridgymnasium, för jag vill inte bara satsa på att bli internationell tävlingsryttare, utan jag har, ända sen jag var liten, verkligen verkligen velat jobba med hästar, antingen som veterinär, tränare, uppfödare, inridare/beridare, eller något annat.
Jag kunde se på henne att hon typ bara"åååh varför kan du inte bara göra som alla andra och gå ett vanligt natur program på bäckäng, jobbiga unge!" men hon vet att jag brinner för hästar så hon sa inget utan typ sa att det lät bra oså.
Och då så var det ju allt detdär med egen häst osv, och man kan ju självklart ta med sig egen häst dit, tror till och med uppstallningen är gratis, men huuur ska man hinna med allt det, och jag kommer ju troligen inte kunna/hinna skaffa något jobb och det känns bara jätte dumt att jag inte ens ska bo hemma och mamma ska fortsätta betala min häst...!
Så jag la upp ett förslag, behålla Nogger tills jag börjar gymnasiet, satsa 110% på honom och inget annat, och sen sälja honom, och spara pengarna och vänta till efter gymnasiet med att köpa en ny häst.
Och jag blev faktiskt förvånad, men mamma tyckte det lät bra.
Och helt ärligt, varför inte, jag har inte gått upp i vikt eller blivit längre på det senaste 1½ året och kommer förhoppningsvis inte göra det heller, medans Nogger växer så det knakar!
Jag kan helt ärligt säga att efter det samtalet med mamma så har jag varit jätte lättad, innan så tänkte jag hela tiden på hur mycket pengra vi kommer få för nogger, kommer jag hinna tävla honom, kommer jag ha råd att köpa en ny häst, kommer jag hitta någon som kan sponsra mig med hästar, och mycket annat, det har varit jätte jobbigt och jag har haft svårt att kunna fokusera på Nogger HÄR & NU.
I torsdags var Alice med i stallet och fotade mig, jag red barbacka på Nogger, på bilderna ser det helt underbart ut, men det kändes inte rätt på nått sätt för jag tänkte bara på allt annat...
Och nu, efter det, jag är ON TOP OF THE WOLRD!!!
Var med Jennifer idag när hon tövlade, Regionalt LB för b-ponnyer, det ser inte ens högt ut längre, asså okej det ÄR inte högt men innan kändes det skrämmande, tänkt om Nogger onte klarar det och river och skadar sig eller nått???
Och sen idag, vid typ tio på kvällen så red jag ut på Nogger, hade satt på luddet på tränset där han hade fått skav, lindade och satte på boots på bakbenen och hade benskydd fram, drog bort padden från dressyrsadeln och sadlade, jag ville testa nått nytt, överbeskydda hans ben så han fokuserar mer på mig istället för allt som rör honom, ta bort padden så att sadeln ligger bättre och mer stilla.
Och jag skojjar inte, ikväll var han J****GT dyr!
Han gick super i form, ryggen och bakbenen var precis där dom skulle, undertrampet, böjningen, ökade traven, galoppombytena, halterna, jag vet inte vad som hände, jag bara körde på, han gick så sjukt bra!
-
Så känslan just nu, vi kan bli riktigt samspelta, vi kan bli VI, på riktigt, innan vi behöver skiljas, och det känns braaaa!
Vi är OSLAGBARA!
Alla andra köper nya ponnyer oh bah"åååh jag kan inte utvecklas på honom för han är inte bra nog för mig" nä men sätt dig i sadeln och träna då och GÖR honom bra nog!
Jag ska satsa nu, åka med Jennifer ut och tävla, köra räääääser på gräsbanorna så jorden flyger, piffa upp oss och strutta runt på dressyrbanorna och sen sitta hemma och mysa, bara vara tillsammans.
Det här kommer bli bra, det kommer bli grymt, jag kan, och innerst inne kan Nogger också, han har bara inte fått visa det än, men nu är det hans tur att bära upp den blågula rosetten! <3
-
Vet inte om detta inlägget betyder att jag börjar blogga igen eller inte, ville bara att ni skulle veta hur det står till, hur glad jag är, hur BÄST min mamma är, och hur mycket jag älskar min raggiga a-ponny <3
Puss på er nu ska jag fortsätta förbanna världen för att dom röstade på Loreen :D
3 sommrar kvar med min prins... <3 om vi gjort allt det här på 5 månader, vart kommer vi vara om ett par år?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0