Det var ungefär så det såg ut när jag började rida, 2 år gammal.

Och efter ett par år hoppade jag min första blåbärs hoppning.

Och efter det gick det bara uppåt!

20 cm banorna blev 60 cm, 60 cm blev 80 cm, och sedan när jag fick min första egna ponny gick det från 80 cm till 110 cm!!!

.

Min allra första ponny var ett skimmel sto på ca 147 cm född år 2000 som heter Ronja.

Ronja köptes år 2007 och då var hon min syster och hennes kompis.

Dom hade henne tillsammans ett tag men sedan blev hon helt våran.

Första gången jag red Ronja ordentligt var på enn hoppklinic i Svenljunga, och visst var det lite pinsamt att sitta där och säga att man aldrig hoppat henne förut x)

Men det gick bra, jag kommer inte exakt ihåg vad vi hoppade men jag trillade bara av 3 gånger och tränaren tyckte jag var duktig som hoppade upp igen!

Och efter ett tag när min syster kunde börja rida sin unghäst ordentligt blev Ronja helt MIN!!!!

Och det var inte lätt eftersom hon var för stor för mig och väldigt pigg och het!

Hon vägrade mycket på hoppträningar och tävlingar och vägrade att samarbeta i dressyren...

Första lokala hopptävlingen var kaos!

Glömde mina stövlar så fick rida i oputsade ridskor och Klaras chaps(www.klaarastrand.blogg.se), Jag blev avkastad på framridningen så mina vita ridbyxor var gröna(framridningen och tävlingen var utomhus på gräs) och ja...själva tävlingen ska vi inte prata om... en vägring på första hindret och två vägringar på andra hindret= UTESLUTEN

Så det var ju bara att åka hem igen och tränatränaträna, och förra vintern debuterade vi 110 cm på en clearround i Svenljunga! Känslan asså, obesrkivlig!

Här hoppar vi 1 meter(eller 90 cm, inte helt säker) Skillnad från första bilderna eller vad tycker ni?! ;D

.

Sedan började jag också rida min systers halvblod och tävlade upptil 120 cm och tränade ännu högre!

Vi tränade mycket dressyr också och försökte få henne att bygga upp mer ryggmuskler eftersom hon ofta blev trött på dressyrträningarna och började bocka, speciellt i gallopen.

Sen när jag, av många olika anledningar,slutade rida både Ronja och Colan, den 26 februari 2011, så red jag myckt olika hästar och tävlade lite, blandannat tävlade jag en hel del på en c-ponny som heter Maxima

Och efter ca två månader, närmare bestämt den 4 april, åkte jag och min syster till hennes kompis där jag fick låna ett 22 år gammalt varmblodssto på 145 cm att rida ut på.

Hon hette Haili Balder men kallas till vardags för Helly, och var helt galen och jag, som fortfarande hade gips, hade stora problem med styrning och bromsning ;)

Jag började rida henne mer och mer och när skolan slutade var jag där och red henne varje dag!

Vi började hoppa lite och jag märkte vilken sjukt duktig ponny hon var!

Vi tränade lite hemma och sen startade vi våran första klubbhoppning, 50 och 60 cm och två rosetter med hem!

Men vi fortsatte träna och det gick bättre och bättre och vi kom ut på några lokala tävlingar (dock som storhäst eftersom hon inte var slutmätt) och gjorde flera felfria 1 meter rundor.

Och vi var med på kubbmästeskapet(som storhäst fortfarande) och allting gick bra fram tills andra hinret där hon hoppade lååångt ifrån och fick med sig en bom ner, och då satsade jag allt!

Det var verkligen vinna eller försvinna, go hard or go home!

Och alla på läktaren blundade, vi hade aldrig ridit så fort förut men alla bommarna låg kvar och vi VANN

Och då kände jag; fy tusan ponnyn har verkligen power!

Jag gjorde upp ett tydligt tränings schema för att vi på ett rimligt sät skulle kunna starta SM!

Det som jag inte ens hade vågat drömma om med Ronja skulle nu bli sanning!

Men sedan gick allt åt helvete....samma som med Ronja och Colan så tänker jag inte skriva ut andledningen här men jag slutade iaf att rida Helly i höstas/början på vintern....

.

Jag trodde aldrig att jag skulle få någon mer häst, mitt liv var i spillror och jag visste att vad som än händer, om jag skaffar en foderhäst eller tävlar en häst åt någon så kommer det bara förstöras som det gjort förut.

Men efter ett tag började jag och mamma ändå på allvar leta ny ponny, men ingen var ponnyn med stort P, ingen var särskilt iögonfallande (förutom alla fina ponnysar för 500 000 ofc.) och då får jag världens chans, jag har alltid velat ha en unghäst att utbilda och rida in helt själv, börja från 0 och klättra uppåt, och då dyker Nogger upp!

Han ägdes utav mammas jobbarkompis och mamma pratade med henne oså och hon mejlade bilder på honom och jag var helt såld på ponnyn asså!

Han skulle bli min, så var det bara!

Så vi bestämde datum och tid och så åkte jag och mamma och kollade på honom, och ja,jag hade blivit förvarnad att han var tjock men holy shit!Haha!

Men han var så gullig och söt och ville pussas hela tiden och jag gick en sväng runt deras stall med honom och han skuttade glatt efter.

Och jag satt tillomed på honom och han var så himla duktig!

Så jag och mamma åkte hem och fynderade på det, och den 14 februari 2012 skedde det som jag aldrig trodde skulle hända, jag hämtade min alldeles egna ponny!

Och nu står jag här med världens finaste ponny som bara älskar att lära sig och utvecklas och ingen kan ta honom ifrån mig!

Och förhoppningsvis kommer vi ut på tävlingsbanorna i framtiden så att han också kan få en prishylla i mitt rum (y)

.

.

.

.

.

.

Vet inte om någon orkade läsa det här inlägget, och ändå är det bara om mina tävlingshästar xD

Har haft många fler hästar och foderhästar som jag inte tävlat på, men det hade blivit sjukt långt om jag tagit med dom också :)